Kommunikation
Vad är kommunikativt ledarskap? Om skillnaden mellan att informera och att faktiskt leda
Kommunikativt ledarskap handlar inte om att prata mycket eller tydligt. Det handlar om fyra beteenden – och om den bortglömda halvan: att lyssna strategiskt och låta lyssnandet få konsekvenser.
Det finns chefer som kommunicerar hela tiden. De skickar veckobrev, håller avstämningar, är öppna med det mesta och svarar snabbt. Ändå händer det att teamet lämnar mötet lika oklart som det kom, att beslut inte får fäste och att människor nickar instämmande i rummet men gör något annat på måndagen. Problemet är sällan mängden kommunikation, utan något annat, det som forskningen kallar kommunikativt ledarskap.
Här reder vi ut vad kommunikativt ledarskap faktiskt är, varför det inte är samma sak som att prata mycket eller tydligt, och hur du utvecklar det som ett konkret ledarbeteende.
Vad är kommunikativt ledarskap?
Kommunikativt ledarskap är ett ledarskap där du leder genom kommunikationen, inte vid sidan av den. Begreppet är inte en allmän klyscha utan vilar på svensk forskning. I en ofta citerad studie definierade forskarna Catrin Johansson, Vernon Miller och Solange Hamrin vid Mittuniversitetet en kommunikativ ledare som någon som engagerar sina medarbetare i dialog, som delar och söker återkoppling aktivt, som involverar andra i beslut och som uppfattas som öppen och närvarande.
Det avgörande är att kommunikativt ledarskap inte beskrivs som en personlighet, som att vissa helt enkelt skulle vara födda till att prata väl. Det beskrivs som ett antal beteenden, och beteenden går att träna. Forskarna urskilde fyra centrala kommunikationsbeteenden som skiljer de mest kommunikativa ledarna från andra.
De fyra beteendena ser ut så här:
| Beteende | Vad det innebär i praktiken |
|---|---|
| Strukturera | Sätta mål, klargöra förväntningar och roller, och hjälpa människor att förstå sammanhanget de arbetar i. |
| Möjliggöra | Stödja och utveckla, ge och efterfråga feedback, och uppmuntra medarbetarna att lösa problem och ta eget ansvar. |
| Relatera | Visa omtanke, lyssna, bygga tillit och hantera konflikter innan de växer sig stora. |
| Representera | Företräda teamet uppåt och utåt, hämta resurser och koppla gruppens arbete till helheten. |
Det intressanta med uppdelningen är hur ojämnt de flesta ledare fördelar sin energi mellan de fyra.
Den vanligaste missuppfattningen: att vara kommunikativ är inte att vara en bra sändare
När chefer själva beskriver kommunikativt ledarskap landar de nästan alltid i tydlighet: att förklara väl, informera i tid och vara transparent. Det är viktiga saker, men de handlar alla om att sända. Att strukturera och informera är bara ett av fyra beteenden, och dessutom det som redan får mest uppmärksamhet.
Det som skiljer verkligt kommunikativa ledare är snarare de tre andra: att möjliggöra andras tänkande, att relatera och bygga tillit, och att representera sitt team utåt. Kommunikativt ledarskap handlar med andra ord mindre om hur bra du är på att prata, och mer om hur väl du får andra att våga tala, tänka och bidra. En ledare som bara blivit en skickligare sändare har blivit tydligare, men inte nödvändigtvis mer kommunikativ.
Den bortglömda halvan: strategiskt lyssnande
Om den ena halvan av kommunikativt ledarskap handlar om att sända, handlar den andra om att lyssna, och det är den halvan som nästan alltid hamnar i skymundan. Mats Heide, professor i strategisk kommunikation vid Lunds universitet, beskriver det som lyssnandets paradox: alla är överens om att lyssnande är avgörande, men det är ofta det första som prioriteras bort när tempot ökar. Vi bygger organisationer som är rustade att informera och sända, men sällan rustade att fånga upp den kunskap som redan finns hos medarbetare, kunder och medborgare.
Strategiskt lyssnande är inte detsamma som att vara tyst och nicka. Det är ett systematiskt sätt att ta in, tolka och faktiskt agera på det människor säger, och skillnaden ligger i det sista ledet. Människor märker snabbt när deras röster inte får några konsekvenser, och ett lyssnande utan verkan skadar tilliten mer än att aldrig ha frågat. Det är så synpunkter och signaler samlas på hög i det som ibland kallas informationskyrkogårdar: enkäter, avstämningar och förslag som tas emot men aldrig leder någonvart.
Effekterna av att lyssna på riktigt är väl belagda. Tilliten ökar, engagemanget stiger och besluten blir bättre när den kunskap som redan finns i organisationen faktiskt används. Lyssnande stärker också den psykologiska tryggheten, eftersom det blir lättare att tala om misstag och risker, och det gör organisationen mindre krisbenägen. I miljöer som inte lyssnar normaliseras problem i tystnad, och när krisen väl är ett faktum har den ofta varit känd länge. Just därför måste ett strategiskt lyssnande börja högst upp: om inte ledningen går före stannar lyssnandet vid en läpparnas bekännelse längre ner.
Kommunikation är inte något du gör vid sidan av ledarskapet – det är ledarskapet
Den kanske viktigaste omställningen är att sluta se kommunikation som en kanal för att förmedla färdiga beslut. I forskningen betraktas ledarskap som något som blir till i kommunikationen. Du fattar inte först ett beslut och kommunicerar det sedan, utan det är i själva samtalet, i hur du frågar, lyssnar och svarar, som ledarskapet faktiskt utövas.
Det är samma grundsyn som vi utgår från: ledarskap är inte en titel, det är ett beteende. Och kommunikation är kanske det mest synliga beteende en ledare har. Varje möte, varje återkoppling och varje svårt samtal är inte förberedelser inför ledarskapet, utan ledarskapet självt.
Det får också en konsekvens som är lätt att missa. Om ledarskap blir till i kommunikationen, så skapas det tillsammans med medarbetarna och inte av chefen ensam. Ett kommunikativt ledarskap förutsätter därför ett kommunikativt medarbetarskap, och din uppgift blir inte bara att kommunicera väl själv, utan att bygga en kultur där andra vågar och orkar göra detsamma.
I förändring är bristvaran mening, inte information
I tider av omorganisation, teknikskiften och osäkerhet ökar de flesta ledare mängden information. Fler uppdateringar, fler möten, mer transparens. Men det människor saknar när marken skakar är sällan information, utan mening. De vet vad som händer, men inte vad det betyder för dem.
Här ligger den kommunikativa ledarens viktigaste uppgift: att hjälpa människor att tolka. Att sätta det som sker i ett sammanhang, förklara varför och knyta ihop det med en riktning som går att förstå. Det är den tolkningen, snarare än informationen i sig, som avgör om människor orkar hålla ut över tid. En organisation som får information men inte mening blir orolig av just det som var tänkt att lugna den.
Så utvecklar du ett mer kommunikativt ledarskap
Kommunikativt ledarskap är inget man har eller saknar, utan något man tränar. Här är konkreta steg vi arbetar med i våra ledarskapsprogram:
- Väx från sändare till möjliggörare. Ställ fler frågor än du besvarar, och efterfråga återkoppling lika ofta som du ger den. Din uppgift är inte bara att bli förstådd, utan att få andra att våga tänka högt.
- Lyssna systematiskt – och låt lyssnandet få konsekvenser. Skapa återkommande sätt att fånga upp vad medarbetarna faktiskt vet och tänker, och visa tydligt vad deras synpunkter ledde till. Ett lyssnande som aldrig syns i handling uppfattas snabbt som spel för gallerierna.
- Kommunicera mening, inte bara beslut. Koppla alltid ihop vad som ska göras med varför, och med vad det betyder för just den grupp du talar med. Ett beslut utan mening blir en order, inte en riktning.
- Representera ditt team, inte bara din ledning. Kommunikation rör sig i flera riktningar. Att föra teamets perspektiv uppåt och hämta hem det de behöver är en lika viktig kommunikativ handling som att förmedla budskap nedåt.
- Behandla varje samtal som en ledarhandling. De små, vardagliga interaktionerna är inte pauser mellan ledarskapet, utan där det mesta avgörs. Var lika närvarande i korridorssamtalet som i det formella mötet.
Från att kommunicera till att leda kommunikativt
Att gå från att informera till att leda kommunikativt är en beteendeförändring, och beteenden förändras inte av en insikt utan av träning över tid. Det är kärnan i Samspel, en av de tre pelarna i BAS Ramverket™, där vi tränar det som kommunikativt ledarskap består av i praktiken: dialogen, återkopplingen, de svåra samtalen och tilliten som håller när det skaver.
Det är också här två perspektiv möts. Strategisk kommunikation på ledningsnivå och beteendedriven ledarutveckling är inte två skilda discipliner, utan samma sak sedd från två håll. Ett kommunikativt ledarskap är just den punkt där det som händer inåt, i hur du tänker och agerar, blir synligt utåt i hur din organisation fungerar.