Gästkronika · AI och ledarskap
Svenskarna söker nytt ledarskap

Varannan svensk tycker att staten bär störst ansvar när AI förändrar jobben. Bara drygt var tionde pekar på arbetsgivarna.
Varför är det inte du som ledare som anses bära störst ansvar?
Tomorrow Report 2026, där Kantar Sifo intervjuat 2 000 svenskar mellan 18 och 79 år, visar att AI-omställningen väcker allt från förväntningar på nya jobb och förbättringar inom sjukvården till oro för främmande makt och en allt bistrare syn på människans syfte och betydelse när AI tar över traditionella arbetsuppgifter.
Det är stora frågor som påverkar oss alla – men också frågor där företagen har störst direkt möjlighet att påverka människors vardag. Trots det pekar nästan hälften av svenskarna på staten och politiken när de får frågan vem som har störst ansvar för att hjälpa människor att ställa om. Betydligt färre pekar på arbetsgivarna.
Det är oroväckande på flera plan. Jag läser mellan raderna att vi som ledare i näringslivet har misslyckats med att skapa en tydlig väg framåt.
Ledarskap saknas i samhället. Punkt.
Hade vi haft tydliga visioner och planer på varje arbetsplats hade människor inte i samma utsträckning behövt vända sig till regeringen för svar på frågor som borde hanteras där de arbetar.
Och det går djupare än så.
Människor vet att jobb kommer att försvinna, att nya kommer att skapas och att vi befinner oss mitt i en teknisk revolution som förändrar det mesta vi känner till i dag. När förändringen är ett faktum blir ledarskapet centralt. Saknas det söker sig människor dit det finns tydlighet, oavsett var den kommer ifrån eller om den ens är rimlig.
Det skapar ett tomrum som är farligt lätt att manipulera för den som fyller det med lockande ord. Vi har sett det förr när främmande makt utnyttjat osäkerhet och samhällsförändringar, och vi ser det när religiösa narrativ åter tar större plats i samhällsdebatten.
Och svenskarna är oroliga.
9 av 10 instämmer i att vi utsätts för desinformation, och lika många anser att Europa behöver egna digitala plattformar för att minska beroendet av USA och Kina. Ändå väljer många företag den enkla vägen och outsourcar delar av sitt ledarskap genom att köpa in färdiga AI-lösningar, som Microsoft Copilot, innan en egen vision eller handlingsplan ens funnits på bordet.
Sedan 2019 har jag mätt svenskarnas syn på teknik och framtid. Andelen som tror att IT och digitalisering leder till en bättre framtid har fallit från 76 procent 2020 till 53 procent 2026.
Har vi blivit teknikfientliga och vill bromsa utvecklingen? Nej. Enligt rapporten vill vi fortfarande ha allt från förarlösa bilar till evigt liv, och vi förväntar oss att skapa det inom vår livstid. Det som saknas är ledarskapet som tar oss dit. Vi har missat att skapa nya, tydliga visioner och en karta som visar vägen.
Ansvaret skickas uppåt när ingen har en plan
49,4 procent anser att staten och politiken har störst ansvar för att hjälpa människor att ställa om när AI förändrar eller tar bort jobb. 18,0 procent pekar på sig själva och endast 12,2 procent på arbetsgivarna. Ännu fler, 12,9 procent, är tveksamma eller vet inte vem som bär ansvaret.
Siffran för arbetsgivarna är särskilt oroväckande. Det är trots allt arbetsgivaren som bestämmer vilka arbetsuppgifter som automatiseras, vem som får kompetensutveckling och vilka tjänster som finns kvar om tre år.
Lägg därtill att 66,6 procent oroar sig för att AI ska minska människors känsla av syfte och betydelse i samhället. Den oron behöver vi som leder andra ta på allvar. Människor som famlar utan vision, riktning och handlingsplan blir varken produktiva, innovativa eller lyckliga.
Ledare måste göra det de är utsedda att göra: peka ut en riktning och få med alla på tåget. Riktning, uppdrag och en handlingsplan med tydliga roller och datum är vad som gör att frågan ”Vad händer med mig?” får ett svar som inte hänger på nästa regeringsbildning, hot från främmande makt eller disruptiva tech bro-lösningar.
Planen ska beskriva arbetsuppgifter, inte tidigare definierade roller
55 procent tror att AI-utvecklingen leder till färre jobb. Samtidigt svarar 51,0 procent att deras eget jobb kommer att finnas kvar, och endast 6 procent tror att AI kommer att ersätta just deras arbetsuppgifter. Här ligger en av våra viktigaste ledarskapsuppgifter.
Pekar vi ut avdelningar eller jobb som effektiviseringsområden tar det längre tid, eftersom det inte känns lockande att ersätta sig själv. Utgår vi i stället från ett gemensamt mål och frågar vilka arbetsuppgifter som faktiskt tar oss dit, blir det lustfyllt att utföra dem på bästa sätt. Alla måste känna att de har rätt kompetens och rätt uppgift för att kunna bidra till det gemensamma målet.
Då kan vi också se om det finns ett kunskapsgap där nya färdigheter krävs för att skapa tillväxt. Förmodligen handlar det inte om fler digitala färdigheter, utan snarare om kreativitet och strategisk kompetens att ställa rätt frågor till de nya systemen.
Varannan svensk vill vidareutbilda sig. Det är otroligt positivt och ger ledare möjlighet att skräddarsy nya team och affärer inom företagen – men det kräver ett förarbete så att vi utbildar i rätt färdigheter.
Frigjord tid utan riktning uppfattas som nedskärning
Det var kul att låta alla leka fritt med AI och experimentera fram effektivitet i systemen. Men experimenterandet har också skapat en osäkerhet som ingen mår bra av, och osäkerhet är ingen plats där kreativitet och innovation frodas. Här stannar många effektiviseringsprojekt.
När ett bolag frigör tid utan att samtidigt tala om vad tiden ska användas till är den rimligaste tolkningen för den som blivit effektiviserad: Jag har blivit mindre värd. Ingen skriker högt av tillfredsställelse när den insikten landar, om det inte finns en tydlig plan för vad som ska göras i stället.
Automatisering och innovationskapacitet måste gå hand i hand. Frigjord tid som går tillbaka in i verksamheten som utvecklingsmandat – i form av intraprenörskap, egna förbättringsförslag och verklig beslutsrätt – kan skapa en känsla av vinst. Samma tid utan riktning eller mandat kan i stället uppfattas som första steget mot en nedskärning.
Jag fick nyligen frågan: ”Men kan alla bli intraprenörer?” Nej. Alla besitter kanske inte den kreativa kompetensen eller förmågan att se nya affärsmöjligheter. Men genom att identifiera intraprenörerna och bygga team runt dem kan bolaget föda nya affärsidéer som redan från början har människor med rätt kompetens att genomföra dem.
Det är så effektivisering blir innovation i stället för enbart kostnadsbesparing.
Ta med en konstnär till kursstugan
Det är hög tid att trycka på paus. Ge er ut i en kursstuga långt bortom den digitala världen. Ta med verktygslådan VAMS – vision, affärsidé, mission och strategi – ett gäng post-it-lappar och de mest intraprenöriella ledarna i bolaget. Bjud med ett wildcard: en konstnär, en extern entreprenör eller någon annan som kan utmana era invanda föreställningar.
Rita upp nuläget. Låt ett team leka disruptiva AI-entreprenörer med uppgiften att konkurrera ut er, och ett annat utveckla ert befintliga bolag vidare. Pitcha idéerna mot varandra. Hitta en ny vision.
Låt sedan alla i bolaget engageras i att skapa en handlingsplan där ni automatiserar de delar ingen vill göra och utvecklar de delar som har störst konkurrenskraft framåt. Först då har ni något meningsfullt att applicera AI på.
Ny kompetens – eller ett nytt sätt att leda?
Finns all kompetens redan i bolaget i dag? Förmodligen mer än ni tror. Men den behöver rätt ledarskap för att komma till sin rätt.
När svenskarna får ange vilka mänskliga förmågor de behöver utveckla för att komplettera AI pekar 90,0 procent på kritiskt tänkande, följt av relationer och kommunikation (61,6 procent) och kreativitet (53,7 procent). Det är just de förmågorna som behövs för att ifrågasätta gamla arbetssätt, se nya möjligheter och bygga verksamheter som använder tekniken på ett klokt sätt.
Samtidigt räknar 89,3 procent med fler cyberattacker. I en informationsmiljö där allt kan ifrågasättas blir den egna riktningen och övertygelsen ännu viktigare. Ledarens uppgift är att se till att människor vet vart de är på väg och inte förleds av desinformation eller nästa lockande lösning.
Det kräver också något av dig som ledare. Du måste vara den vars information går att lita på – den som kan skilja fakta från antaganden, förklara sina beslut och tåla att bli ifrågasatt utan att ta det personligt.
För nu har vi möjligheten att skapa något nytt: bolag där medarbetarna vet vart vi är på väg, varför vi ska dit och hur vi tar oss dit. Med en tydlig vision kan vi applicera AI för att ta oss snabbare fram, utveckla kreativa idéer och bli mer effektiva. Utan den styrningen riskerar vi att köra i diket – med medarbetarnas trygghet och mentala hälsa som insats.
Företagets ledarskap blir samhällets framtidstro
När nästa Tomorrow Report genomförs om ett år vill jag se ett annat resultat. Jag vill se fler människor som svarar:
”Ja, jag är ansvarig för AI-omställningen. Jag vet vad jag ska göra, vart vi är på väg och varför.”
För när människor känner riktning, ansvar och mening på sin arbetsplats händer något större. Vi skapar inte bara mer innovativa företag, utan bygger också ett samhälle där fler människor känner att de kan påverka sin egen framtid. Framtidstro uppstår när människor ser möjligheterna och förstår sin egen roll i att förverkliga dem.
Det börjar med dig. Du som leder andra.
Frågor att ta med dig
Är jag en ledare? Vilka leder jag egentligen? Vet de vart vi är på väg, hur vi kommer dit och vilka uppgifter som ska utföras av vem? Kan mina medarbetare känna sig trygga i mitt ledarskap? Har jag tillräcklig kunskap om AI och framtidsförmågor för att kunna sätta riktning och ta oss dit? Och om inte – vet jag vem jag ska be om hjälp?
Ledarskapsprogram · Start 20 januari 2027
ATT VARA LEDARE
Sex månader, sju fysiska träffar och digitala möten varje vecka. Möt Jennie och våra andra experter.
Siffrorna i artikeln kommer från Kantar Sifos underlag till Tomorrow Report 2020 och 2026. Mätningen 2026 omfattar 2 000 intervjuer med personer mellan 18 och 79 år.
