Hoppa till innehåll

    Ledarskap

    Insändarfrågan: ”Jag vet om att jag undviker konflikter. Hur bryter jag ett mönster jag haft hela livet?”

    Thunved & Wranding

    Konflikträdsla toppar listan över vad medarbetare stör sig mest på hos sin chef. Men det är ett beteende, inte ett karaktärsdrag – och beteenden går att träna. Fem konkreta steg som bryter mönstret.

    Frågan kom från en chef inom offentlig sektor. Hon beskriver sig själv som den som alltid löser det genom att ta det själv i stället, och skriver att hon känner igen sig i vår Novus-undersökning på ett sätt som gjorde henne obekväm. Hon vet om sitt mönster. Det hon inte vet är var man börjar när det suttit i sedan barndomen.

    Hon är långt ifrån ensam. I undersökningen, som bygger på 2 000 intervjuer med svenskar, är konflikträdsla det som toppar listan över vad medarbetare stör sig mest på hos sin chef, och bland kvinnor mellan 18 och 34 år anger 30 procent just det. Det säger något om hur vanligt beteendet är — och därmed också hur många chefer som bär på precis den här frågan utan att ställa den högt.

    Det är ett beteende, inte en person

    Det första vi vill säga är att du inte behöver bli en annan människa. Konflikträdsla beskrivs ofta som ett karaktärsdrag, ungefär som ögonfärg, och den bilden är både felaktig och förlamande. Det som faktiskt pågår är ett inlärt beteende som har fungerat: varje gång du valde bort det obekväma samtalet försvann obehaget omedelbart, och hjärnan noterade att undvikandet lönade sig. Att ta samtalet ger däremot obehag direkt och lättnad först långt senare, ibland flera veckor senare. Det är en usel bytesaffär för ett nervsystem som är byggt för att undvika hot här och nu, och det är därför mönstret är så segt.

    Men just för att det är ett beteende går det att träna. Du behöver inte bli obekymrad inför konflikter, och de flesta som blivit bra på svåra samtal är det fortfarande inte. De har bara byggt en rutin som är starkare än impulsen att skjuta upp.

    Kostnaden du inte ser

    Det som gör undvikandet så lätt att motivera är att priset betalas av andra, och i en annan valuta än den du själv mäter i. Undersökningen visar att nästan åtta av tio uppger att något får dem att tala negativt om sin arbetsgivare, och det som toppar den listan är trögrörlighet och brister i ledarskapet. Det handlar sällan om enskilda personer, utan om saker som inte tas tag i och därför flyttar ut i korridorerna.

    I ett team som märker att svåra saker inte hanteras lär sig människor två destruktiva lärdomar samtidigt. Den som gör rätt ser att den som gör fel inte får någon återkoppling, vilket urholkar motivationen hos just de medarbetare du minst har råd att tappa. Och den som gör fel får aldrig chansen att göra något åt saken, eftersom ingen har berättat. Ett uteblivet samtal är alltså inte neutralt, det är ett beslut med konsekvenser — det ser bara ut som ingenting.

    ”Många organisationer underskattar hur mycket otydlighet och konflikträdsla påverkar kulturen i vardagen.” Caroline Thunved, medgrundare av Thunved & Wranding.

    Fem steg som bryter mönstret

    Det här är inte en metod för att bli en annan sorts ledare. Det är fem konkreta beteenden som gör det svårare att skjuta upp och lättare att komma igång.

    1. Välj ett samtal — inte alla

    Den som bestämmer sig för att sluta undvika konflikter i allmänhet gör ingenting alls, eftersom uppgiften är för stor för att börja på. Välj i stället ut ett enda samtal, det som ligger och skaver mest, och sätt en tid i kalendern inom sju dagar. En bestämd tidpunkt gör mer för genomförandet än någon mängd beslutsamhet.

    2. Skriv den första meningen ordagrant

    De flesta samtal havererar redan i öppningen, när chefen börjar med en ursäkt eller en omväg och medarbetaren hinner gå i försvar innan ämnet ens är nämnt. Skriv därför ner den allra första meningen och läs den högt för dig själv. Innehåller den en ursäkt, en omväg eller ordet ”egentligen” — skriv om den tills den bara innehåller ämnet.

    3. Skilj på det du sett och det du tror

    Att du har missat tre deadlines den senaste månaden är en observation, och den går att prata om. Att du inte verkar bry dig är en tolkning, och den skapar försvar. Börja alltid i observationen, och låt tolkningen bli en fråga i stället för ett påstående.

    4. Bestäm i förväg vad som ska vara annorlunda efteråt

    Ett samtal utan riktning blir en ventilering som båda lämnar med olika bilder av vad som sades. Skriv ner, innan du går in, vad som konkret ska ha förändrats om en månad. Då blir samtalet ett steg i något, inte en isolerad obehaglighet.

    5. Boka uppföljningen redan i rummet

    Förändring sker sällan på mötet, den sker i veckorna efter. Att sätta en uppföljning innan ni skiljs åt visar att du menar allvar, och det tar bort den där tystnaden efteråt där båda undrar om det verkligen räknades.

    Och en sak som inte handlar om dig

    Om du är chef över andra chefer finns det ytterligare något att göra. Forskning om psykologisk trygghet, framför allt Amy Edmondsons arbete vid Harvard, visar att människor tar risken att säga obekväma saker när de har sett att det inte straffar sig. Undvikandet är därför ofta rationellt: i en organisation där den som lyfter problem blir den som äger problemet lär sig alla snabbt att låta bli.

    Det innebär att den chef som vill se fler svåra samtal tagna behöver göra två saker samtidigt. Träna beteendet hos individen, och samtidigt visa i handling att den som tar ett obekvämt samtal får stöd och inte ensamhet. Sluta laga människorna, börja laga villkoren.

    Från insikt till tränat beteende

    Att våga ta svåra samtal, kommunicera tydligt och bygga tillit är beteenden, och beteenden förändras genom träning över tid — inte genom en enskild insikt eller en inspirationsdag. Det är kärnan i BAS Ramverket™, där vi arbetar med Beteende, Ansvar och Samspel: de tre delar som avgör om ett ledarskap håller när det skaver som mest. I vårt ledarskapsprogram Att vara ledare tränar deltagarna just de här samtalen i grupp, med återkoppling, under sex månader.

    Har du en egen fråga?

    Skicka den till hej@thunvedwranding.se. Du är alltid anonym, och vi svarar på en fråga i varje nummer av Att vara ledare.

    Om undersökningen

    Undersökningen genomfördes av Novus under våren 2026 på uppdrag av Thunved & Wranding, via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Den bygger på totalt 2 000 intervjuer med den svenska allmänheten (18–84 år), och frågorna om chefer och kollegor besvarades av de förvärvsarbetande.